Archive for the ‘Man lär så länge man lever’ Category

Har ni kollat om era djurs ID-registrering är uppdaterad eller om den ens finns registrerad?
Vår lille kattkille försvann i 4 dygn och vi upptäckte att hans id-nummer inte ens gick att hitta! Hur kul är det?

Veterinären sa att de de skickar in direkt. Men nu flera år efter så hittar vi detta alltså inte.

Så för er egen trygghet rekommenderar jag er att kolla upp en gång åtminstone.

Vad gör jag för fel nu då?

Author: S.R-lilja

Det var så länge sedan som jag skriv på min blogg att jag glömt hur jag ska göra för att lägga in bilder. Får kolla upp detta!

Försöker lägga in min videosnutt först, från youtube. Men länken fungerar tydligen inte.

Läs hela brevet….

Author: S.R-lilja

Hej, jag heter Charity.

Mitt liv började för ungefär sex månader sedan – mitt och mina syskons – och jag visste ingenting om världen utanför, eller om människorna som bodde i den. Det enda jag kände till var min mor, hennes värme, och att jag åt när jag var hungrig. Jag förstog också att något var fel, den dagen jag och två av mina systrar plötsligt rycktes ifrån henne, hon som var vår trygghet.

Vi sårades och skadades av outgrundliga anledningar, och aldrig lyckades vi förstå, vad det var som förväntades av oss.

Du förstår – vi föddes som Amerikanska Pitbull terriers: och för er som inte vet, så är vi passionerat lojala hundar. Det enda vi vill, är att vara vår familj trogen och till lags – om ni bara tar hand om oss. Vi är så fullkomligt lysande: som eftersökshundar, räddningshundar, i besöksverksamhet inom vården, familjemedlemmar…

Men jag är en Amerikansk Pitbull terrier, och jag föddes in i en värld som inte förstår – eller inte vill förstå, oss.

Vi var USAs hjältar under andra Världskriget, men nu…Ja, nu ska vi utrotas, har jag förstått. Jag är inte helt säker på vad det är som gör att vi är så hatade, dock. Jag vet att vi utvecklas till kraftfulla hundar med järnbett, och visst kan vi orsaka stor skada – men det beror på att vi alltid blir bäst, på det NI vill att vi ska vara! Lär oss kärlek och respekt – och vi visar kärlek och respekt. Lär oss hat, vrede och våld – så visar vi hat, vrede och våld…

Vissa av oss är avlade på en instinkt som kan göra oss lite aggressiva mot andra djur, och det är förståss ingen bra egenskap om man ska samsas och komma överrens med alla i en familj. Men minns då, att dessa hundar inte valt sina egna gener.

Jag har aldrig visat aggressivitet, aldrig har jag heller skadat någon. Det har heller inte mina systrar, Faith och Hope. Men nu är vi pitbulls, och därmed utvalda av somliga till att tränas att utföra fruktansvärda saker. Och det är när vi gör som dessa somliga vill, som resten av mänskligheten hatar oss. Jag förstår inte hur jag ska kunna göra rätt – kan DU förklara för mig?

Vi hade oturen att födas hos just en av dessa somliga, med hänsynslösa avsikter. För ju mer ni andra hatar oss, desto mer gärna vill de ha oss, och desto sämre blir vi behandlade. Det tycks okej, vi är ju bara pitbulls, ”korkade hundar”. Ni tycks inte förstå att även vi känner smärta, att vi uppfattar när vi är hatade, att vi faktiskt inte vill skada eller bli skadade.

Så, detta är världen vi föddes in i – men det förstog vi ju inte då. Allt vi förstog var att vi rycktes bort från vår mor, och att vi var hungriga eftersom vi inte kunde äta – vi var för små för det.

Våran värld bestod också av en ung pojke som orsakade oss alla tre svår smärta. Jag vet nu, att det kallas sexuellt utnyttjande, eller sodomi, eller rätt och slätt bestialitet. Just då visste jag bara att det var smärtsamt, och jag kunde höra mina systrar skrika av samma smärta, när det var deras tur. Faith var så liten, och jag försökte verkligen skydda henne! Men också jag var liten.

Kanske var det inte många gånger det hände, det skulle ha tagit livet av oss. Nu var det bara tillräckligt för att skada oss.

En dag blev pojken avslöjad när han plågade oss, bland annat av sin far, som körde oss till vad som kallades ”Animal County Shelter”. Det var nog meningen att vi skulle avlivas då – utan att det någonsin hade blivit ifrågasatt av någon – eftersom de flesta pitbulls som hamnar på ett sånt ställe, aldrig tar sig ut levande igen. Men nu råkade vi ha tur, för vi hamnade på ett medkännande shelter med människor som brydde sig, som orkade engagera sig.

Mannen som tagit oss dit, försökte förklara bitskadorna på våra kroppar med att ”den stora grannhunden hade fått tag i oss”. Det gick nog inte att säga sanningen – att det var hans egna hundar som gjort oss detta.

Och vi, vi satt tysta, stilla, tryckte oss tätt intill varandra. Ingen av oss hade någon aptit och jag oroade mig för mina systrar, och de i sin tur verkade se mig som tryggheten.

Senare dök ett par upp, och de tog oss med till ett ställe som kallades ”The Eagles Den”, och sedan började saker förändras. De kallar det ”att rädda”, och jag är tacksam över att just vi blev räddade. Jag önskar, så innerligt, att alla av min sort fick denna ynnest – det är det enda som ger oss en chans.

Nå, hur som helst. Vi fick träffa en veterinär som snabbt räknade ut vad vi utsatts för. Dock är varken fadern eller sonen straffade, men jag har förstått att det pågår en ”utredning” – mot honom och alla som honom.

Jag hoppas ju på rättvisa, jag – för mig och mina systrar, men det där överlåter jag åt människorna för vi, vi är ju bara hundar…

Och vår historia är inte över.

Nå – min är, åtminstone här, där jag känner smärta varje gång jag är tvungen att göra mina behov, men där livet ändå var så gott på slutet, att jag aldrig visade hur jag led. Du förstår – jag kände mig lite konstig en dag, och gick och lade mig att sova. Jag minns de våta tårar som paret fällde över mig, och jag visste att de skulle försöka rädda mig. Igen. Men jag var så förtvivlat trött, min kropp hade värkt så länge och min oro för mina systrar, som led av samma smärtor och rädslor som jag, blev för mycket. Så jag somnade, och reste vidare till Regnbågsbron.

Det här är en bra plats. Jag har gott om vänner, hundar av alla de slag, många som farit illa som jag, många som kallblodigt dödats. Och här, här kan jag också vaka över Faith och Hope.

Faith och Hope. De har blivit opererade nu. Det var deras räddning. Vi var tre svårhanterliga valpar, och rädda valpar – men kan du klandra oss? Efter allt vi tvingades igenom?

De fick som sagt sina operationer, det var nödvändigt.

Det finns många människor som är upprörda över det vi utsattes för, och det är jag glad över. Om det fanns något jag kunde säga för att hjälpa, så skulle det bli:

Få det att sluta.

Påverka lagstiftarna att skriva lagar som faktiskt skyddar oss. De som utsätter oss för detta lidande kommer undan, om och om igen. Vill du veta hur ofta det sker? Du har ett enkelt sökverktyg: slå på ”Canine sexual molestation” och se efter – men betänk att det du finner här, bara är de rapporterade fallen. Och det får inte så stora efterräkningar – inte ens när de tar livet av oss.

Så, om Du vill hjälpa, om Du vill sätta stopp för det här, då finns det bara en väg att gå. Påverka lagstiftarna till att förbjuda sodomi, samt göra det straffbart.

Om ni som ber så innerligt för oss, och vars kärlek jag känner så djupt inom mig, verkligen vill hjälpa – så sluta be för oss. Res er upp, ta ett steg framåt och kräv en förändring. Se till att ni hörs – för de hörde aldrig oss.

Jag ber dig.

Jag vakar, härifrån Regnbågsbron, och jag hoppas att ni vaknar upp nu, att ni börjar inse vad som drabbar oss när vi produceras av fel orsaker. Jag hoppas så innerligt, att ni vill sluta straffa min ras, pga att era lagar inte räcker för att komma åt människorna bakom oss.

Jag önskar att vi alla kunde räddas. Jag önskar att det inte fanns någon att rädda.

Det finns en sak till jag sett, sen jag kom hit till Regnbågsbron: alla ni som bryr er om, engagerar er och strider för vår sak. Mina systrar lever och fick sina operationer tack vare er. De har lång väg kvar att gå – tack för att ni hjälper dem. Jag kommer ständigt att vaka över er alla, och om Du är en av de som bryr sig, ja då kommer vi att mötas, en gång i framtiden.

Tack.

/Charity

Det här brevet är ursprungligen på engelska, och översatt av Jeanette Åman. Vill du läsa originalet, så finner du det här: http://carro-staffeamstaff.blogspot.com/2011/01/ingen-solskens-historia.html?spref=fb

Följ det tragiska livet som amstaff

Förstår du din katt?

 

När man köper en katt
Tänk på att få med lite ifrån kattens toamaterial. Häll det i det överst i den nya lådan när ni kommer hem. Använd samma sorts material som tidigare ägare hade tills katten är van vid vart kattlådan är. Byt lite åt gången om du vill ha annat material. Katten kan protestera annar.

Katter som gör sina behov utanför lådan kanske tycker att lådan är för ren.

… Gör inte en totalrengörning oftare än var annan vecka. Det räcker med att ta bort det värsta varje dag och om det behövs tömmer man ut lite och fyller på nytt. Men tvätta lådan endast varannan vecka. Materialet ska ha tillräckligt djup för att katten ska kunna gräva i lådan. ca 5-8 cm bör räcka i höjd. Lådan får heller inte vara för liten. Katten ska obehindrat kunna vända sig och kunna stå på alla fyra utan att kröka sig om man har tack på lådan.

Tips, när du rengör lådan använd gärna klorin, de doften gillar katter tydligen.
Ska du däremot rengöra andra platser katten gjort ifrån sig på. Rengör du med Citron. Det gillar INTE katter iaf. Citron kan du med fördel stryka på sladdar om katten biter i dem. Men glöm inte att doften försvinner ganska fort. Du kan även testa ättika.

http://youtu.be/4qSlFu4cy3o

Tänd ljus, men tänk på djuren!

 Lucia vill vi alla fira, men tänk på brandrisken och att djur kan brännskadas av eld. 

Ha många ägg hemma till luciafesten. Råa äggvitor skyddar bra vid brännskador. Kleta in äggvitorna på den brända ytan och så kan du i lugn och ro kontakta vården.

♥ Hundens 10 budord! ♥

Author: S.R-lilja

 

Din vän för evigt om du tillåter det!

♥ Varje gång du lämnar mig betyder sorg för mig.

♥ Ge mig tid att förstå vad du begär av mig.
♥ Gör mig lycklig, du är hela mitt liv.
♥ Var inte arg på mig länge åt gången och lås inte in mig som straff.
♥ Du har ditt arbete, dina vänner, dina nöjen. Jag har bara dig.
 
♥ Tala med mig fastän jag inte förstår orden, jag blir glad bara över att höra di…n röst. Kom ihåg att jag aldrig kan glömma hur du är mot mig.
♥ Innan du slår mig, kom ihåg att mina tänder kan krossa din hand, men jag använder inte min styrka mot dig.
♥ När du blir irriterad på mig för att du har mycket att göra så tänk på att jag kanske är sjuk, har ont i magen, är trött eller deppig.
♥ Ta hand om mig när jag blir gammal, kom ihåg, du blir också gammal.
♥ Var hos mig när jag har det svårt, allt blir lättare bara jag har dig. Jag älskar dig! ♥

Varning för semesterfågel

Author: S.R-lilja

Varning för fågelpassning

Undulater tål inte många avvikelser från det dagliga, de blir stressade. Även om de passas hemma hos personer som är vana vid djur, kan det ändå bli stora problem. Det räcker inte med att de får sitt dagliga foder och en grundlig skötselvägledning, bara det att komma till ett nytt ställe, med nya ljud, nya lukter, ändrade foderrutiner eller bara annorlunda vatten, är nog för att det går galet. Det är alltså en riktigt dålig idé att åka hem med undulaterna till någon annan när semestern står för dörren.

Det du istället kan göra är att du får någon till att komma hem till dig, för att fodra och byta vatten hos undulaterna, då går det sällan galet. Undulaterna är där de är vana vid att vara, det är kanske lite händelselösare än vanligt, men det är också den enda skillnaden på hur de upplever vardagen. Undulaterna blir inte ensamma genom att sitta själva i en veckas tid eller två, ofta är de ju ändå själva större delen av dagen när du arbetar eller är i skolan.

 
 

En undulat i ram

En trygg fågel är frisk

Lite basfakta om fågelburen och dess inredning. Tips och varningar ger dig en tryggare tid med din fågel. Glöm inte att fåglar är flockdjur.

 På min blogg finns fler råd om just Undulaten.

 Buren får aldrig stå i drag, t.ex. med ett öppet fönster, heller inte i direkt sol, det kan bli mycket varmt där. Fåglar  mår bäst av en konstant temperatur, med skiftande värme eller kyla blir de lätt nedkyld. Detta gäller även andra djur som bor i bur.

En vägg bakom ena sidan av buren gör undulaten tryggare.

Ställ inte buren för nära fönster. Jag hade en bur med zebrafinkar intill vardagsrumsfönstret och en kråka flög rakt in i rutan. Alla min finkar dog av skärck.

Ställ inte buren så att små barn och t.ex. katter kommer åt den.

Det är en stor fördel att möblera om lite då och då i buren. Vilda fåglar flyttar ofta och byter miljö. De tama fåglarna kan lätt bli uttråkade om de har samma inredning hela tiden. Göm lite mat eller gör matleksaker av rör med lock på en sida. Häng upp det i ett lite grövre snöre som de kan klättra på och försöka lista ut hur de ska komma åt maten. Det finns många roliga saker att utveckla inom burinredning. Fantasi och glädje gör även fågeln lycklig.

Tips till sommaren:

Om du har en trädgård, är det en god idé att när det är bra och varmt väder att sätta ut buren under några dagar om sommaren. Men se till att den står i skugga och att buren sitter så högt och stabilt att eventuella katter inte kan komma och riva ned buren. Tänk på att katter hoppar ganska högt och att de kan klättra.

Passa på att skaffa naturpinnar till sittpinnar.Tänk på att:

  •  Buren inte ska vara för liten. Den ska vara anpassad efter minst två fåglar.
  • Ha inte för mycket leksaker i buren.
  • Se till att sittpinnen aldrig är ovanför matskålen eller vattenskålen. Fåglar bajsar ofta och det skulle bli mycket bakterier i skålarna annars.
  • Klätterpinnar och sittpinne ska inte vara placerade för tätt intill burens galler. En lite osmidig fågel kan lätt fastna mellan pinne o bur och det blir en dödsfälla.
  • Klätterpinnar och sittpinnar bör ha ett lagom avstånd från burtaket så att fågeln kan sträcka ut vingarna helt när den hoppar mellan dem och slipper slå i taket.

 Och om du vill att din fågel ska få flyga fritt inomhus. Se till att:

  • Inte ha fönster eller dörrar öppna
  • Täck ev speglar så att fågeln inte flyger rakt in i dessa och bryter nacken.
  • Dra gärna ner persienner den första tiden om det är unga fåglar. När de vant sig med rummet är de mer säkra och hittar bättre.
  • att det inte finns farliga ämnen framme som av misstag blir föda till en nyfiken fågel.
  • Är du rädd om dina möbler så kan du täcka över ömtåliga saker med tyg.

Viktig varning!!!

Var säker på att du kan stänga dörren till rummet där din fågel flyger fritt. Skulle det komma besök och de har med en katt eller hund, så hinner du iaf stoppa ett anfall. Min systerdotters fågel blev tyvärr fångad och dödad av en väns tax. Det gick inte att stoppa!

Tänk på att nu i jultider så finns det mycket att utforska för fåglar som flyger fritt… Julgranskulor kan gå sönder och skada inte bara fågeln utan även famljen.

Levande ljus kan bränna eller välta av förbiflygande fåglar.

Farligt godis kan förgifta. choklad är farligt för alla djur. Mörk är farligare än ljus choklad men det är inte bra vilket som.

Glitter i granen kan trassla in fåglen.

Ett glas glögg kanske smakar gott men är det farligt?

Tomtebloss är väl kul att bita i, men är det farligt?

Julklappssnören är sååå fina, men är det farligt?

Ställ dig alltid frågor som dessa så blir det lättare att vara på den säkra sidan.

En räddare i nöden för alla barn!

Kommer tillbaks så fort jag hittat TOMTEN!

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu